idag tog jag ett beslut slutade i tårar och jag kan inte tänka klart, jag ville inte att det skulle bli såhär men nu är det så och de finns ingenting att göra åt. Jag är ledsen om jag sårat dig, de har aldrig varit min mening, jag hoppas att vi en dag kan vara vänner trots allt detta.

och jag är fortfarande hopplöst fast i någonting som inte längre existerar. en timmes långt samtal som lett mig ut till helvete ungefär, jag ser allting mycket mer suddigt än tidigare, mitt huvud värker och jag orkar inte ens tvätta bort allt svart under mina ögon. Jag vet inte hur mycket mer av mig själv jag kan ge innan jag smulas sönder till korn, jag mår verkligen inte bra. idag har inte varit en bra dag och ikväll har varit mycket mycket värre. Det enda som fått mig att känna kärlek idag var isabellas sällskap, jag älskar dig!
jag antar att min telefon kommer ringa snart igen, måste samla ihop mig själv, måste kunna prata.. måste förstå varför du gör såhär.
nik