Om jag fick önska mig en kraft skulle de vara att ta bort allt svart ifrån ditt hjärta. Ta bort det kalla och ge dig trygghet. Jag skulle hellre ta på mig allt än att se din smärta. Vi har båda orsakat varandra det. Du säger att du har förmågan att stänga det ute, jag säger att jag inte har det. Jag ger, du tar. Vi finns på ett underligt sätt. Du säger att jag är svag, jag säger att jag är stark. Jag står fortfarande upp. Det finns en anledning att jag står, även fast orden du säger borde dödat mig för längesen, ger dina ögon mig liv. Jag är här för att jag trivs, för att mitt hjärta slår annorlunda utan din närhet.

Jag kan känna lite av din smärta, bara jag får se dig le.
nik