Jag har nått min bristningsgräns, jag orkar inte längre. Jag vill inte gå utanför min dör. Varje steg jag tar för med sig något negativt. Inte bara mina pengar är stulna utan även mitt passkvitto är borta. Ytterligare 400 kr bara åt helvete, samt 400 för ett nytt. Hinner jag ens få det i tid? Kanske får fira julafton ensam i mitt stora hus när resten utav familjen är i utlandet. Inte fan vet jag. Just nu känner jag mig bara så jävla tom på ord. Jag orkar inte prata, det brister. Det är för mycket på samma gång. Jag är inte gjord utav sten. Jag vill bara bort härifrån.