jag erkänner. Jag är hopplös när det kommer till sömn. & att mamma tutat i mig att jag skulle vara mottaglig för andar gör inte saken bättre. Bara för att jag skrev det nu, eller började tänka på det så lär det väl hända något. Jo besök mig inatt, knacka på dörren eller gör vad fan ni vill. Men mina gottsaker i kylen. Dom låter ni bli!!


er sakna ja nåt så fruktansvärt de med.