Igår var jag med tobias och gustav, vi spelade monopol och jag åkte inte ut först. Överlycklig tjej. Pappa hämtade mig för en stund sedan och nu måste jag packa alla mina saker men jag hittar ingen ork. Vet inte om det beror på att jag trivs för bra här i mitt nya rum eller för jobbigt att packa ner allt för att sedan packa upp det igen, fast någon annanstans. Det måste vara det jobbigaste med att vara skilsmässobarn, att man aldrig riktigt har någon plats. Jag gav egentligen upp fram-och -tillbaka processen för längesen. Men ibland kommer den tillbaka, precis som nu.