det känns nu på morgonen, när ljuset inte vaknat än
och jag vänder ut och in på sommaren, jag är aldrig sams med den
vi skulle nog ha hamnat här ändå för lusten är svår att ändra på
och jag väntar ut dig i tystnad för att det är lättast så

du är för stolt ,ellerhur?
jag är för feg för att dra mig ur
och vi tittar bort åt varsitt håll och tänker samma sak
Visst känns det ännu sämre nu?

Var och en går hem till sig och fast jag inte saknar dig
så känns det som att världen skulle rasa
om du glömde mig

Ja, var och en går hem till sig
och jag skäms för att jag låter dig
men jag aldrig vara emot någon annan
som du e emot mig